Del 31
Emelies perspektiv
"Em? Hur mår du?" sa en välbekant röst. Jag öppnade ögonen och såg två ansikten framför mig, det var Jessie och Carro.
"Jag mår bra, har ni varit här länge" svarade jag
"Nej vi kom nyss" Sa Jessie. Jag rynkade pannan, Jessie såg väldigt irriterad ut på mig fast jag kan inte klandra henne, det här är ju andra gången jag är på sjukhus(I London) På bara några veckor. Varför händer allting mig och ingen annan?
Jessie gick och satte sig på en stol i rummet och Carro satte sig på en stol brevid mig, vi hade bara hunnit prata i typ 10 minuter innan jag hörde fem röster utanför dörren.
"Undra om hon är vaken?" Frågade Niall med sänkt röst.
"Om inte får vi väl hälla kallt vatten på henne" Svarade Louis med lika sänkt röst.
"Killar, Jag kan faktiskt höra er, och om ni häller kallt vatten på mig är ni så gott som döööööda!" Sa jag med väldigt hög röst, för att vara säker på att dom hörde mig.
"Jessie, Har du en spegel i väskan?" frågade jag försiktigt.
Hon log ansträngt mot mig, men jag såg att det ändå var ett äkta leende.
"Klart jag har det, här" Hon tog upp en spegel ur väskan och gav den till mig, i samma sekund som jag fick spegeln så öppnades dörren och där stog det fem killar.
"Heeeeeej!" Sa jag och satte mig upp, jag blev genast snurrig, men vägrade lägga mig ner.
"Hej" Svarade alla i kör.
Jag tittade på Carro och såg hur hon sken upp när hon såg Niall. Samma sak med Jessie när hon såg Zayn, hon reste sig upp och gav Zayn en kyss. Jag vände uppmärksamheten mot alla andra igen.
Liam gav Harry en blick som sa att Harry måste säga något till mig.
Jag undrade vad.
Efter att killarna, Jessie och Carro varit och hälsat på mig i en halv timme så kom det in en sjuksköterska i rummet och sa att dom var tvugna att gå för dom skulle göra något prov på mig.
Zayns perspektiv
När vi gick ut från sjukhuset så grep jag tag i Jessies hand och drog med henne bort från dom andra.
"Vart ska vi, Zayn?" Frågade hon.
Jag tittade ner på hennes underbara ansikte och kunde inte fatta att hon var min.
"Jag vet inte, bara bort från alla andra" Hon log stort mot mig.
Jag hade inte sett vart vi var påväg förens vi kom fram till ett stort övergångställe.
Jessie tittade upp på mig under sin lugg coh ajg såg att hon hade ett skämtsamt leende, och precis när hon skulle säga något så kom det en bil och skvätte ner mig, hon hann precis gömma sig bakom mig så att inte hon blev blöt.
Hon brast ut i ett gapskratt när hon såg på mig igen, jag suckade och himlade med ögonen och började dra med henne hemåt.
När vi väl kom hem så var klockan runt 8 på kvällen.
"Du måste ta en dusch, tror jag..." Sa Jessie och tog av sig skorna.
"Du också!" sa jag och lyfte upp henne på axeln och bar in henne till badrummet.
Jag satte på vattnet så att hon blev dyngsur och hon började ta av sig kläderna.
"Som du vill" Sa hon och vände sig om medans hon skrattade.
FÖÖÖÖÖÖÖRLÅÅÅT det blev en JÄTTE KORT del, men jag hinner inte skriva mer! Fööörlåååååt!!!
Del 30
"Ooh shit, det ser riktigt illa ut" sa en röst som jag inte uppfattade vem det kom från, men jag tror det var bakifrån.
"Hjälp henne någon innan hon förlorar för mycket blod!" Skrek en tjej
Jag såg Harry vända sig om och när han fick syn på mig runt alla tjejer så puttade han genast bort alla.
Det sista jag kom ihåg var att jag var i Harrys armar.
Ljuset. Det var för ljust.
”Em?” hörde jag en röst säga. ”Är du vaken?” Jag blinkade för att fokusera blicken och fick se Harry stå lutad över mig.
”Inte igen.” klagade jag och satte mig upp.
”Vad menar du?” Harry såg frågande på mig.
”Du borde sagt att det kom en stor risk att hamna på sjukhus med att dejta dig” skämtade jag, men Harry var långt ifrån road.
”Mår du bra? Ska jag ropa på en läkare?”
”Jag mår bra” Min röst var överdrivet glad. ”Ingen läkare” Jag praktiskt taget hoppade ur sängen. För snabbt visade det sig. Hela rummet började gunga och mina ben vek sig. Harry lyckades på något sätt fånga mig och innan jag visste ordet av var jag tillbaka i min sjukhussäng.
”Ta det lugnt! Du förlorade ganska mycket blod….” Han stirrade på min panna och hans ansikte blev ledset och skuldmedvetet. ”Förlåt” viskade han.
”Vad?” Min hand flög upp till min panna och min mun formades till ett O när jag kände de grova stygnen ovanför mitt vänstra ögonbryn. Jag följde linjen från ögonbrynet till hårfästet. Jag visste inte mycket om sår och sådant men till och med jag förstod att det skulle bli kvar ett ärr. ”Det var inte ditt fel.” Han tittade bort. ”Det är inte ditt fel att vissa galna fans tror att du är deras.” Världen började röra på sig igen och jag lade mig ned.
Han sa ingenting. Men han ställde sig bredvid mig.
”Jag ringde precis Carro och Jessie, dem kommer snart.”
”Det var inte ditt fel” upprepade jag.
”Om inte du känt mig hade det här aldrig hänt.”
”Men nu gör jag det och det är en av de bästa saker som hänt mig.”
”Men det var mitt fel att hon gjorde så! Jag var andledningen!” Han höjde rösten. ”Om du och jag inte var tillsammans skulle det aldrig hänt!”
”Men nu är vi tillsammans och jag älskar dig.” sa jag helt enkelt.
”Jag älskar dig också.Men nästa gång kanske det inte bara blir… det här” sa han och följde mitt sydda sår med fjäderlätta fingrar. Tårar fanns i hans ögon. ”Utan värre” Det gjorde ont i mig att se honom så här.
”Det kommer det inte” sa jag men han trodde mig inte.
”Vi kan inte göra det här längre.” Han lät tårarna börja rinna.
”Sluta!” utbrast jag. ”Tyst!” jag gillade inte var det här var på väg. Jag tog tag i honom. ”Bara sluta.” andades jag och omfamnade honom. ”Jag älskar dig och du älskar mig. Vad mer betyder något? Du råkar bara ha fans som vill ha Harry Styles. De känner inte dig. Inte som jag gör. Jag. Älskar. Dig. Och jag tänker inte låta ett galet fan gå emellan oss. Någonsin. ” Jag tog varsamt tag om hans haka och kysste honom. Varmt. Mjukt. Långsamt. För att visa honom att jag verkligen menade det jag sagt. Jag tänkte inte ge upp. Aldrig.
Han harklade sig.
”Jag kanske borde fixa till mig innan de kommer.” Jag förstod. Han ville inte att killarna(som säkert kom med Carro och Jess) skulle se hans rödkantade ögon och förstå att han gråtit.
”Visst, gör det du.”
Jessies perspektiv
Den flickan måste vara en olycksmagnet. Jag förstod inte hur någon kunnat hamna på sjukhus två gånger under loppet av några veckor. Förstå mig inte fel. Jag älskade Em och sånt där men kan man inte få lugnt i några dagar?! Inte för att det var hennes fel. Det visste jag ju. Det var ju några fans som omringat Harry och så hade tydligen ett av fansen som trodde att hon var Harrys själsfrände och att det var meningen att hon och Harry skulle vara tillsammans för all framtid sett Emelie som ett hinder. Jag visste det. Så varför kände jag mig irriterad? Jag var såklart orolig och förskräckt och allt som man brukar känna när en av ens bästa vänner skadar sig men i bakgrunden av allt fanns irritationen som inte gick att få bort. Allt hade gått bra hos Modellagenturen. De hade visat mig ett kontrakt som jag läst igenom och pratat med mig. Sedan hade jag skrivit på och så hade vi pratat lite mer om vad det skulle innebära. Mer hade vi inte hunnit innan min telefon ringt och jag ursäktat mig för att sedan skynda mig ut och slänga mig in i en taxi. Irritation passade inte in.
Hej, allihopa. Vi är otroligt dåliga på att uppdatera. L Jag är medveten om det men jag ska försöka bättra mig. Jag lovar. Som vanligt undrar jag: Vad tyckte ni? Bra eller dåligt? Kom igen! Var inte blyga! Vi ser varenda kommentar och blir jätteglada för varenda en av dem.
Del 29
”Hämnd, ljuva hämnd.” suckade jag nöjt och log okynnigt mot honom.
”Antar att vi måste hem till mig och tvätta av oss?” Han blinkade mot mig och jag bara skrattade åt vad han antydde. Killar, tänkte jag och himlade med ögonen.
Emelies perspektiv
Harry tog tag i min hand och började dra mig åt hållet där han bodde.
"Harryyy, måste vi gå hem till dig det är så långt" Han tittade på mig med sina Gröna ögon, åååh dom var så fina att man bara drunknade i dom.
"Hallå? Em?" Harry viftade med handen främför mitt ansikte.
"ööööööööh? va?" Jag kollade frågande på honom och han brast ut i ett gap skratt, sen drog han mig intill sig och kysste mig passionerat.
När kyssen var slut så viskade han i mitt öra
"Ja vi måste hem till mig, du är skyldig mig det efter tryckt upp en glass i ansiktet när inte jag var beredd på det, tyvärr"
Jag blängde surt på honom
"Jag var inte heller beredd, så säg inget."
När vi hade gått ett litet tag så började det komma massor av fans till Harry som bad om autograf och om några kramar. Medans Harry var upptagen av alla fans så ryckte någon bort mig från folksamlingen.
Jag tittade bak på personen som hade dragit ba mig, och fick se ett surt ansikte omringat av rödbrunt hår.
"Vem tror du att du är som kan dejta Harry Styles?" Frågade tjejen hon var i kanske runt ett år yngre än mig.
Innan jag han svara så slog hon till mig i ansiktet så att jag började blöda och sen puttade hon in mig i folksamlingen så att flera personer ramlade.Och jag slog i huvudet i en sten.
Jag reste mig genast upp och sa förlåt till alla och hjälpte flera av dom upp.
"Vad har hänt i ansiktet?" Frågade en 13-årig tjej
"Va?" svarade jag, jag tog upp handen för att känna och jag stötte på något varmt och blött. Jag kom genast på att jag hade fått ett slag i ansiktet.
"Ooh shit, det ser riktigt illa ut" sa en röst som jag inte uppfattade vem det kom från, men jag tror det var bakifrån.
"Hjälp henne någon innan hon förlorar för mycket blod!" Skrek en tjej
Jag såg Harry vända sig om och när han fick syn på mig runt alla tjejer så puttade han genast bort alla.
Det sista jag kom ihåg var att jag var i Harrys armar.
FÖRLÅÅÅÅÅT för att vi inte har skrivit på jäääätte länge men nu är vi tillbaka igen!
Det blev en kort del för klockan är 20 i 1 på natten och det är skola imorgon+ att jag är snurrig och sjuk så jag orkade inte skriva så mycket, men det kommer en längre del imorgon! <3
Del 28
Jag nickade på huvudet och sa
"Känn dig som hemma, men jag måste gå nu, hejdå" Sa jag och kramade honom, efter det tog jag mina vita låga converse och satte på mig dem.
Jag tog min cykel, och när jag kom fram var klockan fem i tre.
Andas, tänkte jag för mig själv innan jag gick in. Allt kommer att gå bra. Lokalen såg precis ut som jag hade tänkt mig. Från de vita väggarna, fotagrafierna som hände på väggarna till receptionisten med oklanderligt utseende. Min mage knöt sig och jag harklade mig för att bli av med den obehagliga klumpen i min hals.
”Hej, jag heter Jessie och har ett möte här...?” Mitt konstaterande blev till en fråga. Receptionisten log varmt mot mig som om hon var van vid att nervösa tonårstjejer kom in och inte visste vad de skulle göra av sig.
”Ja det har du, Mariah väntar på dig i rummet bredvid.” Kvinnan nickade mot en korridor precis bredvid oss. ”Tredje dörren till höger.” Hon log ett sista, glatt men trött leende mot mig innan hon började skriva på sin dator igen.
Carolines perspektiv
Det var tider som den här som jag hade svårt att inte tänka på honom. Hans leende, hans ögon, hur han sa mitt namn… Men det skulle aldrig gå. För det första så trodde jag inte att han besvarade mina känslor och för det andra hade jag hade betett mig som om jag hatade honom. Jag suckade och undrade vad jag skulle hitta på medans Em var ute och sprang och Jessie var på sitt möte. Det tog ett tag att komma på någonting men efter ett tag gav jag med mig och gjorde någonting jag älskar och är bra på istället. Jag hade precis börjat ta fram det jag behövde för att baka när jag hörde någonting bakom mig. Innan jag hann reagera på ljudet kände jag ett lätt tryck på min axel och jag ryckte till vilket resulterade i att jag tappade bunken jag burit på.
”Åh, herregud! Det var inte meningen att skrämma dig!” sa en storögd Niall när jag försökte hämta andan.
”Det gör ingenting” sa jag och rodnade. ”Vad gör du här?”
”Jag knackade på men ingen öppnade så jag gick in.” han såg lite generad ut. ”Jessie sa att det var okej.”
”Men om du träffade Jessie…” Jag tystade medans jag lade ihop två och två. ”Måste ju du varit här i minst en halvtimme!” Hans ansikte fick en ännu djupare nyans av röd.
”Ja...” Niall tog ett djupt andetag. ”Jag borde gå.” Han började vända sig om men innan han hann gå så tog jag tag i hans arm.
”Nej. Gå inte.” Han tittade på mig undrande. ”Jag vill att du ska stanna.” Hans ansikte sprack upp i ett av dem där speciella leendena som bara Niall kan göra. Han log och jag log och vi såg säkert ut som två idioter men jag brydde mig inte utan tanken fick mig bara att le ännu bredare.
Emelies perspektiv
”Whoops” sa Harry och syftade på glassen som han med mening hade smetat ut över hela mitt ansikte.
”Du ska få” sa jag i min mest hotfulla röst och höjde min glass för att göra detsamma på honom men han sprang iväg innan jag hann kladda ner honom. ”Kom tillbaka hit!” ropade jag och jakten började. Harry rundade en bänk och verkade sicksacka mellan alla människor men jag, som var van vid att springa, var mycket snabbare och när Harry märkte det så stannade han.
”Jag ger upp!” Han lyfte händerna. ”Jag gör vad som helst!” tillade han när jag närmade mig honom med glassen i högsta hugg.
”Vad som helst?” frågade jag och log brett.
”Vad som helst.”
”Då börjar vi med det här.” Jag drog honom närmare mig och kände hans läppar mot mina. När vår kyss djupnade så höjde jag långsamt glassen. Jag drog mig hastigt bort och tryckte in den halvt smälta glassen i hans ansikte.
”Fusk!” skrattade han.
”Hämnd, ljuva hämnd.” suckade jag nöjt och log okynnigt mot honom.
”Antar att vi måste hem till mig och tvätta av oss?” Han blinkade mot mig och jag bara skrattade åt vad han antydde. Killar, tänkte jag och himlade med ögonen.
I'm back! Jag(Astrid) har varit lite upptagen med en massa annat så Bella har skrivit de senaste delarna, men nu är jag tillbaka! Vad tyckte ni?
Del 27
"Blunda" sa Harry, jag gjorde som han sa och helt plötsligt bar han upp mig.
"Forsätt att blunda"
Efter en stund så satte han mig försiktigt på en bänk.
"Öppna ögonen" sa han, jag öppnade ögonen och en sval vind blåste i mitt hår.
Gud vad vackert det var här! Vi var vid ett tak där man kunde så mycket av london, alla lampor var tända nere på gatorna och det var människor överallt.
Emelies perspektiv
Jag drog på mig mina svart/rosa gympaskor och öppnade dörren.
Det var så härligt väder ute, jag bestämde mig för att springa nere vid bryggan, jag stängde dörren och började att springa. När jag sprang kunde jag släppa allt, jag kände mig fri, fri från allting.
Gårdagen hade varit underbar!Harry hade tagit med mig till den mest romantiska stället jag någonsin varit på.
När jag var nere vid bryggan så satte jag mig och blundade, jag tar upp mina hörlurar och börjar lyssna på 'Turn up the music' med Chris Brown.
Jag känner hur någon kramar om mig bakifrån, det kändes som om allt gick så långsamt för jag tänkte typ tusen tankar på en sekund. Vem var det?Var det Harry?Harry!
"Hej älskling" viskade han i mitt öra
"Hej, vad gör du här?" svarade jag
"Jag gick ner hit för att kolla på vattnet, vad gör du här?" svarade han
"Jag var ute och joggade"
Jessies perspektiv
Riiiiiing!
Jag vaknade med ett ryck av att min mobil ringde.
Vem ringer såhär tidigt? Jag tar upp mobilen och kollar. Zayn?
"Hej" svarade jag
"Hej babe" svarade han "borde inte du börja fixa iordning dig?" frågade han
"Varför skulle jag det? Juste modelljobbet, vad är klockan?" svarade jag
"Den är halv två, du ska vara där klockan tre"sa han
"Okej jag måste lägga på, älskar dig!Hejdå" sa jag och sprang in till toaletten, och rakt in i duschen.
Jag kände det varma vattnet mot min kropp och ville inte gå ut därifrån men jag var tvungen.
Jag gick till min garderob och tog fram ett par ljusblå jeans och ett rosa slappt linne som jag skulle ha instoppat, jag sminkade mig och åt en macka, när jag stog med munnen full med mat så kom Niall in i rummet.
"Vad gör du här?"frågade jag och log stort
"Jag ringde på, men ingen öppnade så jag gick in"svarade han och tog en macka
Jag nickade på huvudet och sa
"Känn dig som hemma, men jag måste gå nu, hejdå" Sa jag och kramade honom, efter det tog jag mina vita låga converse och satte på mig dem.
Jag tog min cykel, och när jag kom fram var klockan fem i tre.
Förlåt jag har inte haft tid att skriva något men här kom det ett kapitel, jag ska skriva ett till senare idag;)Bra va?
/Bella
Del 26
"Jag är här för att danielle har fest, och hon är min släkting" svarade han, "Men vad gör du här" frågade han och höjde ena ögonbrynet.
"Jag är här med min pojkvän"Svarade jag och började skratta, det var så konstigt att vi träffades här.
"Okej men jag måste gå nu, vi ses sen!" Sa Jonathan och kramade mig.
"Okej hejdå!" Svarade jag och började forsätte gå mot toaletten.
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Lyssna gärna på musiken, det är den som spelades på festen.
Zayns perspektiv
Jag stog och pratade med en tjej som jag inte kom ihåg vad hon heter.
Väggarna runt omkring oss var vita och det var massor med människor runt omkring oss.Jag undrade vart Jessie var? Jag hade inte sett henne på ganska länge nu, men jag kunde inte suta tänka på henne.
"Zayn, hallå? hör du mig?" Säger tjejen jag pratade med. Vad heter hon nu igen? Det var något på S... Sa, Sarah var det!
"Ehm aa det gör jag" Svarade jag. Jag såg någon med svart hår och en svart klänning klänning, det var Jessie.
"Jag måste gå, hejdå" Sa jag till Sarah och kramade om henne.
Jag började småspringa fram till Jessie.
"Hej snygging" Sa jag och kramade henne bakifrån.
Hon vände sig förvånat bak och hennes ögon blev stora, som om hon aldrig sett mig, sen såg hon att det var jag och hon slappnade av igen.
"Hej där" Svarade hon och kysste mig passionerat.
Harrys perspektiv
Jag stog och dansade med Em i det dämpade ljuset, hon var verkligen den finaste som fanns.
Hon var så vacker, tänk att hon var MIN och ingen annans.
"Vad tänker du på?" frågade hon och kollade upp från min axel.
"Hur vacker du är" Svarade jag, jag såg hur röd hon blev på kinderna och jag kysste henne.
"Vad tänker du på?" Frågade jag henne, och log.
Hon såg väldigt tvekande ut med sen svarade hon med ett lurigt ansikte
"Det du"
Jag himlade med ögonen och började gå med henne mot ytterdörren
"Vart ska vi?" frågade hon
"Det du" Sa jag och skrattade
Emelies perspektiv
Vart var vi på väg igentligen?
"Blunda" sa Harry, jag gjorde som han sa och helt plötsligt bar han upp mig.
"Forsätt att blunda"
Efter en stund så satte han mig försiktigt på en bänk.
"Öppna ögonen" sa han, jag öppnade ögonen och en sval vind blåste i mitt hår.
Gud vad vackert det var här! Vi var vid ett tak där man kunde så mycket av london, alla lampor var tända nere på gatorna och det var människor överallt.
En till del :D/Bella
Del 25
"Hej snygging" sa jag och kysser honom.
"Hej du" säger han och drar med mig in i bilen, bakom oss kommer Jessie och Carro och det blir jätte trångt i bilen så jag får sitta i Harrys knä istället.
När vi väl kommit fram till festen så ko jag och tänka på en sak... Vems fest var det?
Jag bestämde mig för att fråga Harry
"Harry?"...
"aa?" svarade han
"Vems fest är det? frågade jag, och kände hur jag började rodna.
"ååh jag trodde du visste" sa han och rynkade pannan, han var så gllig när han gjorde så! "Det är Danielle's" sa han sen.
"Jaha okej!" svarade jag glatt och kysste honom.
"Jag kommer strax jag ska bara gå till toan" Sa jag efter en kvart
"Okej kom tillbaka snart"Svarade han och log
Jag gick upp en trappa och där uppe var det helt tomt.
Jag hör hur någon går upp för trappan och kommer bakom mig och lägger händerna framför mina ögon.
"Gissa vem?" Sa en mörk röst som jag kände igen väl, men jag kunde inte komma på vem...
"Jag vet inte" Sa jag och vände mig om. "Jonathan!" nästan skrek jag och slängde mig runt hans hals.
"Haha, ta det lugnt Em"Svarade han. Jonathan var en väldigt bra barndomsvän som jag hade haft sen jag var två, men vi hade börjat tappa kontakten lite när han hade blivit tillsamans med en tjej som alltid hade varit taskig mot mig... ända sedan dagis. Hennes attidyd hade varit... okej om jag bara ska säga det så var hon en riktig bitch, men om tur var hade hon flyttat till en annan stad.
"Vad gör du här?" Frågade jag
"Jag är här för att danielle har fest, och hon är min släkting" svarade han, "Men vad gör du här" frågade han och höjde ena ögonbrynet.
"Jag är här med min pojkvän"Svarade jag och började skratta, det var så konstigt att vi träffades här.
"Okej men jag måste gå nu, vi ses sen!" Sa Jonathan och kramade mig.
"Okej hejdå!" Svarade jag och började forsätte gå mot toaletten.
Förlåt för JÄTTE dålig uppdatering men vi har både glömt, inte orkat och inte haft lust att skriva helt enkelt.
Men nu har vi börjat få lust för det igen så vi skriver så ofta vi kan<3
Nu skrev jag ett kort kapitel men bättre lite än inget;)/Bella
del 24
Jessies perspektiv
"Jag öppnar!", säger Carro och rotar fram sin nyckel, hon öppnar dörren och Em går upp till vårat rum och slumrar till. Själv sätter jag mig bara i soffan och kollar på tv.
*pling* det var mobilen, jag tar snabbt upp den och kollar, det var Zayn som sa att dom hämtar oss om en timme.
Skiit, jag hade glömt festen.
"Em, Carro!!!!fiiiixa er till festen annars kommer ni inte hiinna" Skrek jag
Jag sprang upp till rummet och började att rota bland alla mina kläder, det slutade med att jag tog fram en svart klänning som var axebandslös med ett par silvriga klackar.
Emelies perspektiv
Det hade gått en timme sedan Jessie hade sagt åt oss att fixa oss, jag hade satt på mig en svart klänning som var väldigt djup i ryggen och den var verkligen snygg! Till den hade jag ett par svarta pumps som gjorde att jag såg längre ut eftersom jag var ganska kort, håret hade jag lockat och sminket var som vanligt bara lite längre ögonfransar.
Någon knackar på dörren och jag springer ner och öppnar den, där står Harry och är lika snygg som vanligt.
"Hej snygging" sa jag och kysser honom.
"Hej du" säger han och drar med mig in i bilen, bakom oss kommer Jessie och Carro och det blir jätte trångt i bilen så jag får sitta i Harrys knä istället.
Föörlååt för en så kort del och att vi inte har skrivit men jag(Bella) har inte haft tid:( och Astrid är i Kuba... men hehe jag fyller ju år idag, och imorn är det ju nyår, men jag vet inte varför jag sa det men aja! det blev en liten den iaf<3:D
Del 23
Så att han fattar att han ska under vattnet, han fattar och tar ett djupt andetag och sen ser han mig.
Han kramar mig och kysser sedan mig.
Vi simmar uppåt för att hämta andan.
_________________________________________________________________________________________________________________________
Jessies perspektiv
Jag öppnade dörren till radhuset och gick in. Någon bakade.
"Hallå?" ropade jag.
"Här inne" sa en röst från köket.
Jag gick in i köket och fick se en mjölig Carro i mjukisbyxor.
"Hej! Vad bakar du?" sa jag och min mage kurrade.
"Kanelbullar" sa hon och satte in plåten i ugnen. "Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra när
ni var borta, så jag bakade. Var är Zayn föresten?"
"Han och killarna är i studion." svarade jag. "Så vi får klara oss utan dem idag." Jag skrattade. "Det klarar vi väl?"
"Nej, absolut inte!" sa hon sarkastisk och himlade med ögonen.
"Men jag får se honom ikväll." sa jag.
"Vad händer då?"
"Festen." sa jag och hon såg helt förvirrad ut.
"Vilken fest?" frågade hon.
"Det gör inget om du glömt. Kan du också komma? Em ska självklart också vara där."
"Såklart jag följer med! Varför skulle jag inte det?" sa hon.
"Yey!" utropade jag och kramade henne. "Jag måste fixa kläder och hur ska jag ha mitt hår?" sa jag uppspelt och hoppade omkring runt henne.
"Lugna dig!" sa hon och skrattade. "Bullarna är ju fortfarande i ugnen och sen måste jag byta kläder." Hon gjorde en gest mot sin klädsel. Jag kom plötsligt på visitkortet som mannen gett mig igår som låg i min handväska. Inte kunde väl jag vara modell? Så snygg var jag väl inte?
"Carro?"
"Ja?"
"Kommer du ihåg igår innan det som hände med Harry och den där killen?"
"Ja" sa hon och flinade. "Du ramlade"
"Jag menar det som jag försökte berätta för er när jag ramlade."
"Någonting om att någon hade gett sitt nummer till dig."
"Ja, en modellagentur. Ska jag ringa?" Hon spärrade upp ögonen.
"En modellagentur?! Såklart du ska ringa!" Jag nickade och funderade. Han som gett mig kortet måste ju tyckt att jag passade för att vara modell. Men jag? Modell? Jag kunde fortfarande inte få ihop det. Jag gick bort till min handväska och tog upp kortet och min mobil och slog in numret. Jag satte på högtalare och vi satte oss vid bordet och väntade på att samtalet skulle gå fram.
"Hej, du har kommit till modellagenturen Storm, den ledande inom branchen i Storbrittanien. Vad kan jag hjälpa dig med?"
"Jo, jag var ute på stan och så kom det fram en man och gav mig det här numret...?"
"Jaha, jag förstår." sa receptionisten och vi hörde prassel av papper. "Kan du komma hit klockan tre på tisdag? Så kan vi berätta mer." Carro nickade intensivt mittemot mig.
"Javisst, det låter bra."
"Då bokar jag in dig. Hejdå" sa hon och lade på. Carro och jag såg stumt på varandra tills det pep för att bullarna var klara. Just som Carro hade tagit ut dem så hörde vi att någon kom in genom dörren.
"Här inne!" ropade jag. Em kom in till oss.
"Vad gott det luktar! Har ni bakat?"
"Inte vi. Carro har bakat."
"Vi får vänta med att ta en tills de svalnat." sa Carro. "Vet du vad Jessie precis gjorde?"
"Nej. Vad?" frågade hon.
"Hon bokade precis ett möte med en modellagentur!"
"Seriöst?" frågade hon och vände sig mot mig. Jag nickade. "Men det är ju fantastiskt!"
"Nä, nu måste jag gå och byta om så kan vi gå och shoppa sen." sa Carro och gick upp till vårat rum.
Jag och Em tog en varsin bulle medans vi väntade. När Carro var färdig gick vi ut och fick runt i lite butiker. Jag hittade en klänning i en affär. Den passade perfekt och jag köpte den ett par skor, Em köpte en topp, ett par shorts och örhängen och Carro, storshopparen, köpte så många saker så att det blev svårt att hålla reda på alla påsar.
__________________________________________________________________________________________________________________________
Här kom del 23... Vad snabbt tiden går! Aja, hände inte mycket den här gången, men borde de inte få en paus från kidnappningar, slagsmål och mordhot? Vad tyckte ni? Kommentera!
22
Jag blir så rädd att jag ramlar ut ur sängen med täcket intrasslat.
Harrys perspektiv
Jag kunde inte hålla mig för skratt när jag såg Em ramla ner från min säng när jag hade kommit in i mitt rum och pratat med henne.
"Duuuu skrämde mig! Du ska få!!" säger hon och hoppar upp och greppar tag i en kudde.
Jag springer ut ur rummet med en skrattandes Em bakom mig, jag springer och gömmer mig.
"Harry! vart är du?" frågar hon
"Här är jag!" ropar jag och lyfter upp henne.
Hon kysser mig och hela jag blir varm.
Jag börjar gå mot poolen men hon märker inget, hon vänder på huvudet och får syn på vart jag är på väg och hon fattar direkt.
"Harryyy! Du får inte.. Snällaaa!" säger hon och försöker vrida sig ur mitt grep.
Jag forsätter och när jag är framme vid poolen så håller hon sig hårt fast vid mig.
"Om du kastar i mig, så ramlar du också, såå du vet" viskar hon i mitt öra
Någon knuffar i mig och Em i vattnet och jag kollar upp, där står Louis och flinar.
"Du hoppade ju aldrig" säger han
"Jag skulle ju kasta i Em i vattnet"Säger jag och skrattar, jag vänder mig om för att leta efter Em men jag hittar inte henne.
Emelies perspektiv
Jag visste att jag kunde hålla andan länge och jag simmade bort från Harry under vattnet, för att sen kunna skrämma honom.
Jag simmar upp och kollar ovanför vattnet, Harry står och bara kollar runt.
Jag börjar skratta, och när jag ser att han håller på att vända sig åt mitt håll så andas jag in luft och simmar neråt i vattnet, åt Harrys håll.
När jag är nära honom så sträcker jag fram min hand mot honom, fortfarande under vattnet och tar tag i hans ben, och börjar dra lite löst i honom.
Så att han fattar att han ska under vattnet, han fattar och tar ett djupt andetag och sen ser han mig.
Han kramar mig och kysser sedan mig.
Vi simmar uppåt för att hämta andan.
Förlåt för en kort del men jag kom inte på något, om ni har någon ide om vad som ska hända, så snälla kommentera det då!
Jag(Bella) har lixom lite dålig fantasi, heheh <3333 :D
Del 21
Kevin springer och tar tag i Ems andra arm.
Jag hör det gälla skriket och slår till Kevin.
Han slår kvickt och det slutar med att vi är i slagsmål.
Zayn drar tillbaka mig och Kevin tar upp en pistol och riktar den mot Em
Harrys perspektiv
Nej det får inte vara sant, han riktar pistolen mot Em, precis som när dem kidnappade henne.
"Släpp henne, annars....." Får jag fram.
"Annars vadå? slår jag dig?" säger Kevin hånfullt.
Ham börjar backa med ett stadigt grepp om Em och pistolen, jag tar ett stort steg framåt.
"Rör dig inte, om du rör dig så skjuter jag henne" säger han.
Jag kollar på Em och ser hur det stiger upp tårar i hennes ögon.
Helt plötsligt går Alex fram och slår ut pistolen ur Kevins hand och han släpper Em.
"Vafan gör du!!!?" Skriker Kevin och börjar slå mot honom.
Han tar tag i Kevin och gör något konstigt grepp på honom så att han fälls ner på marken.
Em springer fram till mig och gömmer sig i min famn, jag känner hur tröjan blir blötare och blötare av alla hennes tårar.
"Jag tänker inte göra som du säger längre" Hör jag hur Alex säger till Kevin, det hörs att han är arg på honom
Han går fram till Carro och viskar något, hon kollar upp på honom och nickar, sen kramar hon honom.
Jessies perspektiv
Jag ställde mig på tå och viska i Zayn's öra
"Kan inte vi gå? snälla!"
Han kollar ner på mig med sina fina ögon och nickar.
"Ehm, killar?" säger han högt
Alla kollar förvånat på honom.
"aa" svarar Harry "Vad är det?"
Han kollar ner i marken och börjar att prata
"Är det okej om jag och Jessie går?"
"Visst är de det" svarar Carro "Jag och Alex hade ändå tänkt att gå.. Om det är okej för Em såklart!" Lägger hon till snabbt.
"Ni kan gå, ingen fara med mig" mumlar hon i Harrys tröja.
Jag och Zayn börjar att gå mot ett håll och Carro och Alex åt ett annat. Dom andra står bara kvar och vet inte vad dom ska göra.
Emelies perspektiv
Gud vad fjantig jag är som bara stog och grät i Harrys famn, han måste tyckt att jag var töntig.
Harry håller fortfarande armarna om mig och när han hörde att Kevin var på väg att resa sig så började han gå med mig mot ett annat håll.
Vi sätter oss i en bil och sen somnar jag lutad mot hans axel.
När jag vaknar så ligger jag i Harrys säng men det fanns ingen Harry brevid mig.
Jag går till köket och där hittar jag en lapp.
Hej gumman, om du har vaknat så är jag snart hemma är bara och hämtar min mobil från Liam
//Harry<33
Jag suckar och går in till Harrys rum igen, går fram till hans garderob och börjar rota.
Tillslut hittar jag en jätte stor t-shirt som till och med sulle vara förstor för Harry, jag drar av mig min tröja och mina byxor och tar på mig den stora t-shirten som går längre ner än mina knän.
Jag ställer mig i en spegel och ser hur jag ser ut.
Mitt bruna hår står åt alla håll och tröjan ser jätte rolig ut på mig, jag börjar skratta och kryper ner i Harrys säng igen och bara igger och blundrar, inga planer på att sova eller någonting, utan bara att blunda.
"Vad var det som var så kul?" kommer Harry in och frågar.
Jag blir så rädd att jag ramlar ut ur sängen med täcket intrasslat.
Yay! entligen ett nytt kapitel!<333 hihi jag(Bella) var så duktig*host..host* på att skriva:D
Men nu har ni iallafall en ny del uppe:) det är väll bra?
Del 20
Hon ställer sig på tå och viskar något.
Sen ser han skräckslagen ut och går fram till oss
"Alla måste gå, Em kommer ihåg dom där killarna" Sa han
Jag förstog direckt vad han menade
Jag såg hur Harry mörknade.
”Lugna dig. Jag kan ha kommit ihåg fel.” sa jag men jag såg inga tecken på att han slappnade av. En kille med snaggat hår gick in genom dörren och jag kände genast igen honom. Min andetag blev snabbare och jag flämtade ofrivilligt till.
”Vad?!” sa Harry häftigt.
”Inget. Kan vi bara gå här ifrån nu?” sa jag, lite för snabbt för att han skulle tro på att det inte var något.
”Kevin!” hörde jag Alex ropa.
Mina ögon vidgades och jag började skaka. Liam gick fram till Harry och höll fast honom så att han inte skulle kunna springa fram till Kevin. Det behövdes.
”Tänk på varför de kidnappade henne” Jag ryckte till när han sa ordet ’kidnappade’. Jag hade inte riktigt fattat vad som hänt än. Allting som hänt då kändes som en mardröm. Jessie kramade om mig.
”Kom” sa hon och ledde mig till kassan. De andra följde efter. ”Finns det någon bakdörr eller någonting? Det är någon som vi inte gärna skulle vilja träffa.” frågade hon kassörskan.
”Men,men du är ju Harry Styles och du Zayn Malik och…” stammade hon men Jessie avbröt henne.
”Inte nu. Vi har inte tid! Visa oss utgången!” Kassörskan visade oss till en personal utgång.
”Tack!”
”Ingen orsak!”
När vi kommit ut från cafeet, så darrade jag så mycket att Jessie var tvungen att trycka ner mig på marken.
Jag såg hur arg Harry var, och jag kollade bara ner i marken, för rädd för att göra något annat.
Harrys perspektiv
"Em?", frågade jag
"Aa"
"Är du arg på mig? du har undvikit att prata med mig" frågar jag och går fram och lägger armen om henne.
"Nej varför skulle jag?" frågar hon och kollar upp bakom hennes svarta ögonfransar.
"Vet inte" svarar jag då.
Jag hör några röster en bit bakom oss och det lät likadant som Kevin och Alex röster.
Jag kollade på Em och jag ser hur det glimtar till panik i hennes ögon, jag håller armen om henne hårdare och viskar i hennes öra.
"Det är ingen fara du behöver inte vara rädd, jag skyddar dig"
Hon viskar tillbaka
"Det är inte mig jag är orolig över, det är dig. Dom vill åt dig!"
Jag kollar på henne och hon stirrar oroligt bakom mig.
"Carro!" ropar Alex
Carro vänder sig om och kollar på honom, men försöker att undvika hans blick, han började gå mot henne.
Hon backade snabbt.
"Snälla, stanna" ber han Carro.
Hon kollar på honom och säger
"förlåt, jag måste" och vänder sig om och forsätter att gå i snabbt tempo.
Kevin springer och tar tag i Ems andra arm.
Jag hör det gälla skriket och slår till Kevin.
Han slår kvickt och det slutar med att vi är i slagsmål.
Zayn drar tillbaka mig och Kevin tar upp en pistol och riktar den mot Em
Okejj, nu kom del 20 upp!<3 hyihi asså det kommer en ny del imorgon också!<3:D
Del 19
Vi hittade en ungefär likadan artikel om Harry och Em också. Att de inte hade kollat upp det? Men just då kom Em tillbaka och det var min tur.
Jessies perspektiv
"Men ska vi gå ut?" Frågade jag dem
"Okej..ska vi göra något särskilt?", svarade Em
"Vi kan väll bara gå ut?och se vad vi hittar på?", svarar Carro, som precis kommit ut ur duschen.
"Okej!", svarade jag och Em samtidigt.
Vi bestämde att vi bara skulle gå och kolla i äffärer.
När jag står och kollar i ett skyltfönster så kommer det fram en man till mig och säger
"Hej"
"Eeehm, heej"Svarar jag och kollar lite konstigt på honom.
"Jag jobbar för en modellagentur, och du är ju ganska vacker så här har du mitt visitkort, så kan vi fixa ett modelljobb åt dig", sa han och gav mig ett litet kort, sen vände han på klacken och gick.
Jag bara stog och gapade, var det sant? Jag kollade på det lilla svarta kortet med vita bokstäver.
Det var på riktigt, Em och Carro kom.
"Vad är det?", frågade Carro
"Jag bara, eeh,asså", svarade jag
Dem såg ut som två frågetecken.
"Kan vi gå till Starbucks?", frågade jag. Även om vi var där väldigt ofta.
"Okej..", svarade Carro och vi gick till Starbucks och satte oss där.
"Okej säg nu", sa Em
"Okejj...... En modellagentur gav mig sitt....visitkort, och sa att han kunde fixa ett modelljobb åt mig!!" Nästan skrek jag.
Jag var på lite annat humör idag, ett konstigt humör.
Em och Carro började gapskratta åt mig när jag hade råkat ramlat ner från stolen, och sen slutade dem och kollade upp ovanför mig.
Det var någon som harklade sig, jag kände igen rösten... Det fåår inte vara Zayn snälla snälla gud!
Jag vänder mig om och såklart, där står Zayn Harry, Niall, Louis och Liam.
Jag hade gjort bort mig totalt.
"Heejj!" Sa jag och kysste Zayn.
"Varför har ni inte svarat på smsen vi har skickat?", frågar Zayn.
"Föör att vi hade tänkt att vara utan er en dag, men ni kan ju inte hålla er borta från oss", svarade Em och låtsades vara bitchig.
"haha, säkert gumman" svarade Harry och kysste henne.
"Kolla vad jag har köpt!" säger hon och håller upp ett par jätte fina örhängen, där det står I Love U.
"Älskar dig också" Säger Harry då
"Tyvär pratar jag inte med dig lilla gubben" Säger hon och pussar honom
"Vem pratar du med då?" svarar han
"Jag pratar med tjejerna" svarar hon
Harry suckar och går och beställer en kaffe
Carolines perspektiv
Precis när jag har blivit vänn med Niall igen så hör jag någon ropa.
"Carro!" Jag vänder mig om och ser Alex
Jag går fram till honom
"Hejj!" Säger jag och kramar honom
"Hej, vem är det?" frågar han och pekar på Niall
"En kompis, varför undrar du?" svarar jag
"Bra att veta bara" Säger han och kysser mig
Jag puttar bort honom från mig och han går närmare.
"Alex jag gillar dig som en kompis och jag vill inte ha ett förhållande med dig " får jag ur mig och vänder mig om och går till mitt bord.
"Är det din kille?" frågar Liam
"Nej det är det inte" svarar jag
Jag såg att han stog med några av hans kompisar.
Em kollar dit och blir först röd sen vit i ansiktet. Hon reser sig snabbt upp och går till Harry
Hon ställer sig på tå och viskar något.
Sen ser han skräckslagen ut och går fram till oss
"Alla måste gå, Em kommer ihåg dom där killarna" Sa han
Jag förstog direckt vad han menade
Hejj, förlåt att jag(Bella) inte har skrivit på några dagar men har inte orkat, eller kunnat... Men jag har velat.....<3
hehehe men nu fick ni ett kapitel iallafall:D<3
Del 18
"Kan jag bära henne till hennes säng?" frågade jag
"Ja det är klart du kan, du behöver inte fråga" Svarade Jessie
Jag bar försiktigt Em till hennes säng och kysste henne på pannan.
Det var sent så jag bestämde mig för att åka hem.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________
Jessies perspektiv
När jag vaknade var det första jag lade märke till min 1D poster. Ush, vad pinsamt. Harry hade säkert sett den igår. Aja, det var inget jag kunde göra åt nu. Jag såg mig omkring och märkte att jag var den enda som var vaken.
”Upp och hoppa, sömntutor!” sa jag och ruskade om Em.
”Ah!” stönade hon och öppnade ögonen. ”Jessie!”
”Dags att gå upp!” Em och Carro stönade i protest och vände sig bort från mig.
Jag gick bort till min mobil och satte på Up All Night på högsta volym och började sjunga med.
”Okej, Okej! Vi ger oss! Vi går upp!” sa Carro efter ungefär fem sekunder.
Jag slutade sjunga och stängde av låten
”Jo, jag har tänkt på en sak” började jag.
”Vaddå för sak?” frågade Em trött och gäspade.
”Vi har ju knappt gjort någonting ensamma på hela tiden vi varit här. Så kan inte vi ha en pojkvänsfri dag idag och göra någonting vi tre istället?”
”Men…” sa Em tveksamt.
”Alex är inte min pojkvän!” avbröt Carro.
”Jaja, flört och pojkvänsfri dag då.” Em såg lite tveksam ut. ”Jag vet att ni vill vara med dem och jag vill vara med Zayn också men idag vill jag vara med er.”
”Okej” sa Em.
”Jippie!” utropade jag och kramade henne.
Em gick och duschade så vi gick in på min laptop medans vi väntade. Vi kollade båda vår facebook.
”Vad ska vi göra nu?” frågade Carro.
”Vi googlar” sa jag och skrev in Zayn Malik i sökfältetoch såg vad som kom upp.
”Titta! Där är ju du!” sa Carro och skrattade. Det stämde. Där var jag. Det var en artikel om vad Zayn Maliks mystiska flickvän hette följd av en bild på oss från förra veckan. Jag fnittrade.
”Vi googlar Harry också!” sa jag.
Vi hittade en ungefär likadan artikel om Harry och Em också. Att de inte hade kollat upp det? Men just då kom Em tillbaka och det var min tur.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Tittut! Väldigt kort del idag men bättre än ingenting. Ännu en gång... Vad tyckte ni? Kommentera.
Del 17
”Carro, det verkar som om du gillar honom!” sa Em.
”Tyst med er!” sa jag och de skrattade.
Vi valde en film. Det blev en komedi.
Carolines perspektiv
Vi hade sett klart på filmen och Em var på mycket bättre humör.
Min mobil plingade till, jag hade fått ett sms från Alex.
Hej, lust att ses imorgon?<33;)
Jag svarade kanske.
Helt plötsligt började Emelies mobil ringa, hon har världens högsta ring signal, och vi har blivit rädda vääldigt många gånger av den så jag hoppade upp i soffan.
Hon svarade utan att koilla på skärmen.
"Hejj det är, Em!" Sa hon
Någon sa något och hon fick en rynka mellan ögonbrynen.
Hon stog där ett tag helt tyst, sen sa hon
"Ja jag är här"
Och gick in till ett annat rum.
Emelies perspektiv
Det var Harry som hade ringt, han bad om att jag skulle förlåta honom och tjatade om hur mycket han behöver mig.
"Snäälla förlåt mig!Jag kan inte vara utan dig" Sa han
Jag saknade honom också och visste att jag hade över reagerat men jag bestämde mig för att säga att han kunde komma ikväll.
"Kom hem till mig nu, om du kan?" Svarade jag
"Jag kommer direkt" Sa han då
Jag väntade i en kvart sen hörde jag att någon ringde på.
Jag sprang snabbt och öppnade. Jag han bara öppna dörren innan Harry över öste mig med kyssar.
"Okej du är förlåten" Sa jag mellan kyssarna.
Han slutade att kyssa mig och tog mitt ansikte i sina händer och sa
"Jag älskar dig"
"Jag älskar dig också, Harry" Svarade jag.
Vi gick in i vardagsrummet och Harry satte sig i soffan, jag satte mig i hans knä, där somnade jag...
Harrys perspektiv
Jag satt och pratade med Jessie och Carro, medans Em sov i mitt knä.
"Kan jag bära henne till hennes säng?" frågade jag
"Ja det är klart du kan, du behöver inte fråga" Svarade Jessie
Jag bar försiktigt Em till hennes säng och kysste henne på pannan.
Det var sent så jag bestämde mig för att åka hem.
förlååt...igen
Asså jag(Bella) är verkligen ledsen för att vi inte har uppdaterat, visst det var bara en dag men ändå!
Ni får ett nytt kapitel senare, jag lovar! men det kanske tar ett tag, för att jag ska göra en sak innan, men jaja<3333:D
Del 16
Jag låg i min säng under täcket och ville aldrig gå upp, när Emelie hade sagt att det var över, gick hela världen under, åtminstonde för mig...
Jag vet inte vad som flög i mig när jag hade kysst Olivia, mitt ex.
Jag tänkte inte klart, det var ju Emelie som jag älskade inte Olivia.
Jag visste inte vad jag skulle göra, Em hatade säkert mig nu.
Carolines perspektiv
Jag öppnade dörren och suckade lyckligt. Alex och jag hade varit tillsammans hela dagen och det hade varit underbart. Cathy mötte mig i öppningen, hon såg oroad ut, vilket fick mig att sluta le.
”Emelie är uppe på ert rum. Jag vet inte vad det är men hon sprang upp dit gråtandes. Kan du se till henne? En pojke kanske?”
Jag sprang upp och hittade henne på sängen stirrandes på Jessies 1D poster. Hennes ögon var rödkantade vilket visade att hon gråtit.
”Men herregud, gumman! Vad har hänt?!” utropade jag och satte mig ner bredvid henne på sängen. Hon tittade på mig och sa:
”Harry kysste en annan.”
Jessies perspektiv
”Vas happenin’?” sa Zayn och vi gapskrattade. Gud, vilken dålig humor vi har. Jag kände hur min mobil vibrerade och jag tog upp den. Jag hade fått ett sms från Carro.
Kom hit nu! Em såg Harry kyssa en annan tjej!
Mitt leende slocknade.
”Vad är det?” frågade Zayn.
”Det är Em. Hon behöver mig. Nu.”
”Vad har hänt?”
”En sak med Harry. Men jag vet inte ifall han skulle vilja att jag sa vad.” Zayn rynkade undrande på pannan. Vi betalade och gick ut.
Zayns perspektiv
Efter att jag följt Jessie så började jag fundera. Vad hade Harry gjort? Louis visste säkert! Jag tog upp min mobil och slog Louis nummer.
”HEEEJ!” svarade han.
”Hej, Lou. Vet du vad som har hänt med Harry och Em?”
”Har det hänt något?Vad?”
”Jag vet inte, jag trodde du visste. Jessie fick ett sms och sedan skyndade hon iväg. Det verkade ganska allvarligt.”
”Jag är på väg hem till oss nu” sa han och la på.
Carolines perspektiv
”Men Em” sa jag och kramde henne. ”Det kommer bli okej.”
”Det var ju bara en kyss” sa Jessie.
”Exakt, det behövde ju inte ens betyda någonting.” inflikade jag.
Em snörvlade och jag fortsatte:
”Han ångrar sig säkert jättemycket nu och han mår säkert lika däligt som du just nu.”
Jag och Jessie kramade om Em och vi kramades i tystnad en stund.
”Nej, nu glömmer vi allt det tråkiga.” sa Jessie och lösgjorde sig från vår gruppkram. ”Vi kan hyra film!” förslog jag.
”Ja! Em vad säger du?” Hon torkade bort en tår, ryckte på axlarna och svarade:
”Visst, varför inte?”
”Yey!” sa jag och Jessie och drog med henne nerför trapporna. Cathy såg oss och frågade:
”Ordnade allting sig?”
”Ja” sa Jessie.
”Var ska ni?”
”Och hyra film.”
”Okej, men kom tillbaka innan jag och Paul åker.” Just det! Paul och Cathy skulle ju åka och hälsa på Cathys syster under veckan!
”Javisst!”
Vi gick till videobutiken och började leta efter en film.
”En skräckfilm!” sa Jessie och imiterade ett spöke. Jag skrattade.
”Nej, en komedi!” Jag kände en knackning på axeln och vände mig om. Det var Alex! ”Alex! Vad gör du här?” sa jag och log.
”Jag och mina kompisar ska hyra film” sa han och pekade på tre killar som stod vid actionavdelningen. Jessie harklade sig.
”Ska du inte presentera oss för den unge mannen som du samtalar med?” sa hon med sin ’föräldra’ röst.
Jag rodnade.
”Ja, det här är Jessie och det här är Emelie.”
”Hej” sa Em och log. En stor bedrift med tanke på hur hon mått för bara en halvtimme sen.
”När träffades ni?” frågade Jessie.
”I torsdags” svarade Alex.
”Jaha” sa hon och tittade på mig. ”När du och Niall bråkade och du” Jag blängde på henne vilket fick henne att tystna.
”Vem är Niall?” frågade Alex och… Var det svartsjuka jag såg?
”Alex!” ropade en av han kompisar.
”Jag måste gå nu. Hejdå! Trevligt att träffas!” sa han, pussade mig på kinden och gick till sina kompisar.
”Vem var det?” frågade hon och såg retsamt på mig.
”Alex, en kompis”
”Han såg ut som mer än bara en kompis” hon blinkade åt mig.
”Vi är bara vänner!”
”Carro, det verkar som om du gillar honom!” sa Em.
”Tyst med er!” sa jag och de skrattade.
Vi valde en film. Det blev en komedi.
____________________________________________________________________________________________________
I'm back! Har ni saknat mig? Haha, älskar er. Vad tyckte ni? KOMMENTERA! Hälsningar den bästa i hela världen = Astrid :* <3
..
Men det kommer senare så ni vet!<3:D
Del 15
Jag var inte längre irriterad på Carro, jag började bara mer och mer tänka på hennes fina leende, hennes blåa ögon.....
Zayns perspektiv
Klockan var snart ett och jag hade inte åkt till Jessie än, jag drog på mig jackan och sprang ut till bilen.
Jag tog upp mobilen och ringde Jessie.
"tja sötnos", sa jag
"Heej, varför är du inte här än?", frågade hon
"Jag glömde bort tiden..." Sa jag sakta
"Okejj, det gör inget.Men åk direkt" Sa hon och försökte låta sträng, det gick inte så bra, hon började bara skratta.
"Är på väg" sa jag
"Okej, hejdå. Puss" Sa hon och la på.
Hon stog och väntade ute i regnet, istället för att vänta inne, inte så smart.
Emelies perspektiv
När vi stog i själva London Eye, så hade Harry sina armar runt mig, utsikten var jätte fin och jag hade världens bästa kille.
Jag vände mig ur Harrys grepp och gick närmare glaset.
När jag vände mig om så stog Harry och låtsades vara ledsen för att jag hade vridit mig ur hans grepp.
"Meeh! Jag gillar inte när du låtsas vara ledsen" Sa jag och han kom fram till mig.
"Gör du inte? Bevias det" Sa han då och såg busig ut i blicken.
Hur ska jag bevias det då hade han tänkt?
"Meen...." Sa jag, men jag han inte säga mer innan han kysste mig.
"Du behöver inte bevisa det, älskling" Viskade han i mitt öra, jag ryste till av välbehag.
När vi hade åkt klart så ville jag gå in i affärer men det ville inte Harry, men jag tvingade in honom i affärer ändå.
Tillslut så fick jag inte in honom i en enda affär till, så han sa att han skulle vänta utanför.
Inne i affären så hittade jag, en söt klänning, en tröja och ett par jeans.
Jag gick till kassan och betalade.
När jag om ut såg jag först inte Harry, jag kollade mig runt och såg honom inte.
Han skulle väll vänta här?
Precis när jag ska gå och leta efter honom, så ser jag någon med likadant hår som Harry, och samma kläder.
Jag är på väg att gå fram till honom när jag ser att han står lutat med ena armen mot väggen som om det var någon framför honom, jag gick närmare och fick syn på en annan tjej som stog med sitt ansikte säkert högst tre centimeter från hans ansikte, jag hinner bara kolla bak sen när jag kollar igen så ser jag hur han tar hennes ansikte mellan hans händer och kysser henne, precis som han brukar göra med mig.
Jag bara står där och kollar som en tönt, jag kunde inte hindra tårarna från att rinna.
Och precis när jag ska gå så får Harry syn på mig.
Han börjar gå mot mig, men jag börjar springa därifrån.
Han sprang efter och han var snabbare än mig, men när han kom ifatt mig och hindrade mig från att springa mer så slår jag till honom, så att han släpper mig, jag stog inte ut med att se honom
"Emelie!Vänta, det är inte som der ser ut som!" Hör jag hur han skriker efter mig.
Men jag lyssnar inte, jag bara forsätter att springa ända till jag kommer fram till busshåll platsen, precis då kommer bussen och jag kliver på.
Jag kollar ut och ser Harry stå och bara kolla efter bussen
Jag kan inte fatta att han gjorde så dära.
Jag som trodde att han var min, ingen annans.
Jag trodde att han älskade mig, men när jag hade sett honom kyssa den där tjejen så trodde jag inte det längre, allt hade bara varit lögner.
Min mobil vibrerade, och det stog skyddat nummer, jag svarade.
"Hallå?"Andades jag
"Hej.." Det var Harry
"Vad vill du Harry?" Sa jag med ett tråkigt tonfall.
"Jag ville bara säga att jag älskar dig och ingen annan, det var inte som det såg ut som, snälla förlåt mig. Jag gör vad som helst" Sa han.
"Vad som helst?" frågade jag
"Vad som helst jag lovar" svarade han
"Okejj, Låt mig vara. Det är över!Hej då Harry. Jag älskar dig" Sa jag och la på.
Det var sant, jag älskade honom, över hela mitt hjärta. Men han hade svikit mig.
Harrys perspektiv
Jag låg i min säng under täcket och ville aldrig gå upp, när Emelie hade sagt att det var över, gick hela världen under, åtminstonde för mig...
Jag vet inte vad som flög i mig när jag hade kysst Olivia, mitt ex.
Jag tänkte inte klart, det var ju Emelie som jag älskade inte Olivia.
Jag visste inte vad jag skulle göra, Em hatade säkert mig nu.
Astrid har inte smsat på hela kvällen så jag(Bella) skrev istället, hehehe<33333
Del 14
"Men jag kommer och hälsar på ofta och jag ringer dig hela tiden" Sa jag
"mm, det hoppas jag" svarade hon och kysste mig.
Carolines perspektiv
Den blonda killen framför mig var söt, han hade blåa ögon och lite men bara lite lockigt hår.
Han hade sett mig i en affär och hade gått fram till mig och nu satt vi här. Han var riktigt rolig
Jag såg att klockan var mycket, men jag orkade inte bry mig.
"Jag måste gå nu, det var roligt att träffas. Du fick mitt nummer va?" Sa han
"Okej, ja jag fick ditt nummer" ,svarade jag. Han reste sig upp och kramade mig
"Hejdå!" ropade han vid dörren i Starbucks, Jag vinkade istället.
Jag reste mig upp och gick sakta mot busshåll platsen.
Jessies perspektiv
Jag satt i mitt, Ems och Carros rum och väntade på att någon av dom skulle komma hem,eller jag visste att det bara skulle vara Carro, men istället för att bara sitta där så fixade jag naglarna.
Jag blev precis klar med alla naglar så öppnade Carro dörren.
"Heej!"Sa jag
"Hejj!förlåt för att jag stack tidigare idag men...."Svarade hon
"Det gör inget" sa jag
Vi tog fram en kortlek och spelade, jag vann.
Jag bestämmde mig för att ringa Zayn och kolla vad han gjorde, det gick fyra signaler innan han svarade.
"Heej"Sa jag "Vad gör du?"
"Hej sötnos, jag spelar spel med grabbarna" svarade han
"Okeej, men vi kan väll ses imorgon?"
"Okej, jag hämtar dig vid 1 tiden imorgon då" svarade han
"Okej hejdå"Sa jag
"Hejdå, sovgott, sötnos" Sa han och la på.
Harrys perspektiv
Nästa dag
När jag vaknade åkte jag till sjukhuset där Em låg, hennes doktor hade sagt att jag var tvungen att åka över natten.
"Harry!" Ropade en sköterska
Jag vände mig om
"aa?"
"Emelie kan åka hem idag" sa hon snabbt och gick därifrån.
Kunde Emelie åka hem idag? Jag blev överlycklig.
Jag gick med snabbare steg än förut mot hennes rum.
När jag om in låg hon i sina vanliga kläder och allting var packat.
"Älskling? Är du redo att åka?" Sa jag och gick fram och kysste henne.
"Jag är redo, men akta på dig så att jag kan ställa mig upp då" Svarade hon och log.
Jag hjälpte henne upp och när hon gick så haltade hon lite.
Vi satte oss i bilen och jag frågade
"Vart ska vi åka?"
"Jag vet inte...Vi kan åka till London Eye?"Hon gjorde om det till en fråga
"Visst, jag bjuder, men då är du..." Han jag säga innan hon kysste mig för att jag skulle bli tyst. Det hjälpte.
Carolines perspektiv
"Du Jessie...Jag träffar den där killen idag igen, om det är okej för dig? asså du kommer ju vara ensam till Zayn kommer" Sa jag
"Det är okej för mig" Svarade hon
Jag log mot henne, hon var en av mina två bästa vänner och hon var omöjlig att inte tycka om.
"Okej då går jag" Sa jag "Hejdå"
"Hejdå"
När jag kom fram till Starbucks där det var tänkt att vi skulle mötas så var han inte där.
Juste vad var det han heter nu igen... Eeehm. Det var någonting på A iallafall.
Alexander var det! precis när jag kom på namnet så knackade någon på min rygg.
Jag vände mig överaskat om
"Hej!"Sa Alexander och kramade mig
"Hej"Svarade jag lite blygt.
Vi gick in till Starbucks och jag beställde en kaffe, han också.
Klumpig som jag är råkar jag gå in i en man så att han ramlar och en kvinna bakom honom också.
Jag blir illröd i ansiktet och vågar inte kolla på Alexander. Jag hjälper mannen och kvinnan upp sedan springer jag generat därifrån.
Jag hör hur Alexander springer efter mig och ropar
"Vänta!"
Han är mycket snabbare än mig så han kommer ifatt mig snabbt och tar tag i mig.Han försöker kolla in i mina ögon men jag kollar bort
"Kolla på mig" Säger han mjukt
Jag kollar upp på honom.
"Förlåt..."viskar jag
"För vad? Att du råkade gå in i den där mannen?" frågade han
Jag vek undan med blicken igen.
"Nej, kolla på mig Caroline, vad är du ledsen för?"
"För att jag sprang ifrån dig..." Sa jag och kollade in i hans blåa ögon, hans ansikte mjuknade och han kramade mig
"Det är inget att säga förlåt för" Sa han mjukt.
Jag föll för honom i det ögonblicket, kan man verkligen fallla för någon bara sådär? det verkar inte trovärdigt. Men det hade hänt.
Nialls perspektiv
Jag var inte längre irriterad på Carro, jag började bara mer och mer tänka på hennes fina leende, hennes blåa ögon.....
Heej! Nu fick ni väll en ganska lång del? Jag(Bella) har inte kollat igenom texten så det kan finnas stavfel, men ni fattar nog ändå.... Eller? Nejmen Hur var den här delen? Vad tror ni kommer att hända?
